Haft en tanke ett tag..

Funderar på att lägga ner bloggandet.

Jag vet inte, kanske borde skriva i ett block i stället?

Allt jag skriver skulle kunna bli som min dagbok i princip.

Och senare skulle min familj kunna läsa alla mina ider som ung?

Samt skulle jag kunna blicka tillbaka.

Men jag vet inte..

Tanken står kvar i alla fall, så ni vet.

-------------------------------------------------------------------------------------

har precis sätt Remember me och The perfect man

Båda filmerna var mycket bra.

Kommer mera om dom sen.

Just nu ligger jag i sängen helt död.

*Suck*

Den senaste veckan har vart den jobbigaste i hela mitt liv.

Allt runt mig rör sig men jag står still.

De känns så äckligt, jag ser livet rinna förbi.

Men ändå kan jag inte göra något?

Känner mig helt jävla hjälplös.

Hmm.. inte precis en underbar känsla.

Men ja som sagt 'varje dag är ett äventyr'

Fattar inte hur de kan vara de när jag bara går runt hemma.

Men sen kom jag på en sak, jag har mina anledningar att bara gå runt hemma.

Och de är dom som är mitt äventyr just nu.

Jag kommer aldrig uppleva de här igen, inte på samma sätt.

För nästa gång jag stöter på det här problemet vet jag exakt hur jag ska göra med de, för jag har redan kolla upp de. Jag har redan sökt i alla mappar och jag vet hur äventyret är. Och då är de bara att hitta nya äventyr och utmaningar. DOCK så kommer problem inte alltid se likadana ut.

Så ja allt du gär är verkligen ett äventyr.

Livet, antar jag att folk kallar de?

Jag skulle inte kalla de Livet jag skulle kalla de för, ett mysterium som aldrig hittar sin nyckel.

Stört men ja, de är så.

Plus liksom att skriva de här är ett äventyr right?

Jag har aldrigt skrivit JUST så här förut.

Rätt coolt när man tänker efter.

Slut på poesin, nu väntar min varma säng ;)